Europaparlamentsvalet i Sverige 2009

Europaparlamentsvalet i Sverige 2009
Europeiska unionen
← 2004 7 juni 2009 2014 →

Sveriges 18 (20) mandat i Europaparlamentet
Valdeltagande45,53 %
  Första parti Andra parti Tredje parti
 

Toppkandidat Marita Ulvskog Gunnar Hökmark Marit Paulsen
Parti Socialdemokraterna Moderaterna Folkpartiet
Partigrupp S&D EPP ALDE
Föregående val 5 mandat, 24,56 % 4 mandat, 18,25 % 2 mandat, 9,86 %
Erhållna mandat 5 (6) 4 3
Mandatförändring - ( 1) - 1
Röster 773 513 596 710 430 385
Andel 24,41 % 18,83 % 13,58%
Väljarströmmar 0,15 % 0,58 % 3,72 %

  Fjärde parti Femte parti Sjätte parti
 

Toppkandidat Carl Schlyter Christian Engström Eva-Britt Svensson
Parti Miljöpartiet Piratpartiet Vänsterpartiet
Partigrupp G/EFA G/EFA GUE/NGL
Föregående val 1 mandat, 5,96 % Nytt parti 2 mandat, 12,79 %
Erhållna mandat 2 1 (2) 1
Mandatförändring 1 1 (2) 1
Röster 349 114 225 915 179 182
Andel 11,02 % 7,13 % 5,66 %
Väljarströmmar 5,06 % 7,13 % 7,14 %

  Sjunde parti Åttonde parti Nionde parti
 

Toppkandidat Lena Ek Ella Bohlin Sören Wibe
Parti Centerpartiet Kristdemokraterna Junilistan
Partigrupp ALDE EPP EFDD
Föregående val 1 mandat, 6,26 % 1 mandat, 5,68 % 3 mandat, 14,47 %
Erhållna mandat 1 1 0
Mandatförändring - - 3
Röster 173 414 148 141 103 584
Andel 5,47 % 4,68 % 3,55 %
Väljarströmmar 0,79 % 1,00 % 10,92 %
Europeiska flaggan Val till Europaparlamentet
Val till Europaparlamentet 2009
Val till Europaparlamentet
Val till Europaparlamentet
Område
Antal mandat
Valdagar
Sverige Sverige
18
7 juni 2009
Valmanskår
Valdeltagande
7 088 303
45,53 %
Valsystem
Valmetod
Spärr
proportionellt valsystem
Sainte-Laguës metod
4 %
Andra val
Föregående val
Nästkommande val

Europaparlamentsvalet 2004
Europaparlamentsvalet 2014

Europaparlamentsvalet i Sverige 2009 ägde rum söndagen den 7 juni 2009. Drygt sju miljoner personer var röstberättigade i valet om de 18 mandat som Sverige hade tilldelats innan valet. I valet tillämpade landet ett valsystem med partilistor och Sainte-Laguës metod (jämkade uddatalsmetoden), med en fyraprocentsspärr för småpartier. Sverige var inte uppdelat i några valkretsar, utan fungerade som en enda valkrets i valet.

Valets tre stora vinnare var Folkpartiet, Miljöpartiet och Piratpartiet. Folkpartiet och Miljöpartiet ökade med varsitt mandat samtidigt som Piratpartiet lyckades erhålla över sju procent av rösterna och således få sitt första mandat i Europaparlamentet.[1], i december 2011 fick Socialdemokraterna och Piratpartiet en plats till då Sveriges mandat ökade från 18 till 20.

Samtidigt backade Vänsterpartiet och Junilistan kraftigt; Vänsterpartiet förlorade ett av sina två mandat, medan Junilistan förlorade alla sina tre mandat som partiet hade vunnit i valet 2004. I övrigt var förändringarna små jämfört med valet 2004. Socialdemokraterna behöll sin position som största parti, men gjorde sitt sämsta nationella val sedan den allmänna rösträtten infördes. Sverigedemokraterna ökade med drygt två procentenheter, men lyckades inte passera fyraprocentsspärren.

Det var Feministiskt initiativ första val till Europaparlamentet och partiet fick cirka 2,2 procent av rösterna.[1] Det var Feministiskt initiativ högsta resultat dittills på kommun-, landstings- eller riksdagsnivå.

I september 2008 röstade en majoritet av Miljöpartiets medlemmar för ett slopande av partiets utträdeskrav.[2] Miljöpartiet var också det enda parti som lät medlemmarna helt bestämma kandidaterna på sin valsedel. I flera andra partier orsakade nomineringsarbetet bråk, däribland i Centerpartiet och Kristdemokraterna. Hans Lindqvist (C) och Lennart Sacrédeus (KD) kom båda högt upp i sina respektive partiers provval men hamnade ändå inte på valsedlarna.

Valdeltagandet hamnade på 45,53 procent, vilket innebar en kraftig ökning med 7,68 procentenheter jämfört med valet 2004.[3] Således blev valdeltagandet det högsta sedan Sveriges anslutning till unionen. Ovanligt många väljare förtidsröstade; nästan dubbelt så många som i valet 2004. Den ökade tillgängligheten till röstningslokaler var en bakomliggande faktor.[4] En kartläggning visade att de sju dåvarande riksdagspartierna samt Junilistan och Sverigedemokraterna tillsammans lade ungefär 60 miljoner kronor på valrörelsen.[5] Europaparlamentsvalet år 2009 var det första val där politisk TV-reklam var tillåten i Sverige.[6]


From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Nelliwinne